Idag slog mig sagans innebörd med ny kraft! Det hände då jag plockade bort mitt SJUNDE gråa hår med pincett! (Jo, jag har börjat få gråa hår under de senaste månaderna och jo, jag plockar bort dom! Är ju bara 32 år ung!)
Sagan heter "Granen".
Den handlar om en liten gran som växer upp mitt ute i den stora, vackra skogen och har det så bra. Men granen vill inte vara liten, den bara drömmer om och längtar efter att bli stor. (Bortkastad barndom). Sedan blir granen stor, men tro inte att den är nöjd med det heller. För då har den fått höra av småfåglarna att man kan slippa in i stugvärmen och bli pyntad! Livet är ju bortkastat om man inte får uppleva det, eller hur?
Tänk vilken tur granen har, en jul blir den nedhuggen och får uppleva en julkväll , pyntad och vacker. Fantastiskt! Nu är livet underbart! Men underbart är kort (4 sekunder). Sedan släpas granen upp på vinden och glöms bort. Där står den nu och väntar på att få flytta ut i skogen och få börja leva igen. På allvar liksom, och njuta av livet... Men se då är det för sent :( Granen blir till ved och där var den sagan slut!
Sagan slutade med visdomsorden:
"Njut av det du har,
för ingen vet hur länge det finns kvar".
Såhär i juletid hoppas jag att vi alla finner den inre ron och harmonin, som vi så väl behöver! Kanske jag är ensam om den här känslan? Kanske jag är en orolig själ eller kanske jag lider av en försenad 30-års kris?! (Eller en väldigt tidig 40-års kris...)
Åtminstone fick jag en välbehövlig tankeställare. Nu ska jag sitta ner och njuta av livet en stund!
Ha det gott.
Kram, S.
Visst var det en hemsk saga men vem har sagt att sanningen är mild. Så länge som man stannar opp och reflekterar över såna här saker så är det bra. Värre är det om man inte lyckas göra det och bara lever i en tro att allt är bra.
SvaraRaderaÅ kriser gör dej bara starkare, tro mej jag har oxå varit där ;O)
Livskris lät som en bra diagnos! Vi lär väl alla uppleva den förr eller senare...
SvaraRaderaKram